pittsfield

Kommer ihåg att när jag såg höggravida vänner tyckte jag dem var jättefina.. vackra och jaa fina..dem utstrålar något som andra "vanliga" tjejer inte har...

själv känner jag mig som en svettig gris som vaggar fram och ser allmänt grinig ut....
det är ett under att pappan klarar att stå ut med en gravidkvinna under dessa långa månader...
man blir grinig,gnällig, iriterad, ledsen hur fort som helst, ett nervvrak.. på att inte tala om de fysiska förändringarna..

magen,höft,lår blir större, bristningar växer, fötter svullnar upp, fingrarna ser ut som chorizos, man svettas som en gris och ansiktet svullnar upp.. fittan producerar en hel del fittsaft under graviditeten oxså, inge myss exakt..

enligt barnmorskan så är det mycket vanligt att kvinnan testar sin man, hur mycket han skulle kunna ställa upp för henne, beådrar honom att springa iväg och köpa saker som hon är sugen på osv.. testar även psykist vart hans gränser går och om han är att lita på..
det har jag gjort nästan hela min graviditet.. stackarn.. tycker lite synd om honom faktist.. men men det är han inte ensam om..

sen när ungen får en riktig fullspark mot blåsan.. käns som man ska kissa på sig på plats.. hans sparkar e inte längre så små och fjuttiga heller.. magen brukar oftast bulta ut när han sparkar.. ser nästan ut som alien filmerna då någon varelse har trängt in i någons kropp..

tankarna om att få fittan spräckt inom några veckor gör inte hela saken bättre heller.. sen första veckan jag fick reda på att jag var gravid har jag funderat på om man skiter på sig under en förlossning eller inte.. vilket jag antar att man gör.. ska man sitta och bresa för flera okända personer och skita ner sig samtidigt.. låter naturlig men ändå tamejfan pinsamt..
fittan ska alltså vidga sig 10cm.. kommer känna mig som ett ihåligt hål sen ju..

men den fysiska förändringarna kommer ganska sent in på gaviditetstiden, först i början kände iaf jag bara dem psykiska, man blir orolig, känslig,och väldigt sårbar... tyvärr fick jag en dålig start på min graviditet också.. min och killens miljö blev tvungen att ändra sig totalt.. frestelsen av så mycket saker som hade vart vår vardagliga sak sen några år tillbaks skulle då bli avslutad..
 avundsjuka på alla andra i min ålder som fortfarande kunde festa och ha kul medans jag som inte hållt mig nykter sedan långt tillbaks blev nu tvungen att hålla mig nykter för barnets skull.. detta resulterade att jag flera gånger under min graviditet var osäker på om jag ville bli mamma i huvudtage... men med många tårar och grinande timmar gick tiden vidare och jag blev gladare över mitt bestlut av att behålla barnet.. trots allt har tiden gått väldigt snabt och jag är snart i mål. 
man blir ändå aldrig nöjd i träsket.. man kan vandra runt där hur många dagar/månader/år som helst utan att bli nöjd.. för alltid fins det något nytt som kommer som verkar roligare..så lika bra att växa upp och börja leva lite mer ordentligt.. få lite rutiner på saker och ta lite bättre hand om sig själv.

Vecka 37
kroppen: Livmodern sjunker nu något och ger mer plats åt magen och lungorna. i genäld kan trycket på urinblåsan bli starkare och man måste kanske kissa oftare. Barnmorskan mäter tillväxten och lyssnar på barnets hjärtjud. hos försföderskor brukar huvudet snart fixera sig i bäckeningången.

barnet: barnet fortsätter att lägga på sig ull, vikten kan nu variera mer nu, i början av den sista graviditetsmånadn är det vanligt att barnet väger omrking 2750gram och huvudet är cirka 9cm i diameter. de restrerade veckorna fram till födseln ökar vikten vanligtvis mellan 3000-3500gram och barnets längd brukar hamna på mellan 47-50cm. Av någon anledning brukar pojkar ävga mer än flickor och det andra barnet likaså..